Hexmasters Faktoider: Ogiltiga blankröster

Den blanka valsedeln anges som "ogiltig", men det är inte alls så dramatiskt odemokratiskt som det låter. Redovisningen anger: blanka + övriga ogiltiga. Vallagen är jättetydlig på denna punkt. Det är ordet "ogiltig" som ställer till det, man borde kunna formulera det bättre, men det innebär alltså absolut inte att de blanka rösterna ignoreras eller kasseras eller så.

1998 slog man ihop blanka och övriga ogiltiga till en siffra "ogiltiga", främst för att de "övriga ogiltiga" var så försvinnande få jämfört med de blanka. Denna förändring uppfattades som att blankrösterna blev ogiltiga - vilket de alltså alltid varit, rent valtekniskt! Eftersom den lilla reformen fick ett direkt uselt genomslag så bestämde man sig 2004 för att särredovisa blanka + övriga ogiltiga.

Här är antalet "ogiltiga" valsedlar, inklusive blanka, i de senaste riksdagsvalen. Om du röstade blankt i något av dem så finns du med.

Valår	"Ogiltiga"
2002	82 218
1998	113 466
1994	84 853
1991	92 159
1988	67 331
1985	48 220

Vad gäller valet 1994 (som är det år för vilket jag fått fram särredovisningen ifråga) så var de "ogiltiga" rösterna 84 853, varav blanka 83 291, övriga ogiltiga 1 562 - av samtliga "ogiltiga" utgjorde alltså "övriga ogiltiga" mindre än två procent. Med sådana siffror är det lättare att förstå beslutet att slå ihop alla "ogiltiga" till en kategori - de är ju ändå blanka, nästan allihop! Men då har man också missat den betydelse som folk i gemen lägger i begreppet "ogiltig". Den som lägger en högst medveten blank röst förväntar sig att bli tagen på större allvar än den som tankspritt lägger korvkioskens servett i valkuvertet - och den skillnaden iakttas innevarande år faktiskt av myndigheterna, även om ordvalen försvårar förklaringarna.

Lite mera valteknik: Naturligtvis räknas de blanka rösterna inte med när mandaten skall fördelas, eftersom det inte finns några "blanka" politiker att fördela sådana mandat till. Ett alternativ vore att lämna de stolarna tomma. Av diskussionerna som förs om blankrösterna verkar det som om en del tror att det är så idag, vilket alltså inte alls är fallet. Om man vill att det ska bli så - ja - det är klart att man kan tycka, men det är också en helt annan diskussion än den valtekniska som utgår ifrån dagens läge.

I folkomröstningar räknas dock blanka röster som giltiga. En praktisk skillnad är att en folkomröstning där absolut majoritet krävs kan resultera i status quo även om exempelvis ja-rösterna är fler än nej-rösterna – nämligen om blankrösterna gör så att ja-rösterna är färre än 50 %. (Tack till Tobias för detta tips.)

En egendomlig missuppfattning är att blanka röster skulle tillfalla det ledande partiet. Tror man på det så kan man nog tro på vad som helst.

Blankröst - Om man röstar med en blank valsedel räknas den som ogiltig. Från och med år 2004 särredovisar Valmyndigheten de blanka ogiltiga från de övriga ogiltiga i statistiken.

De blanka rösterna räknas som ogiltiga, men markerar ändå ett ställningstagande.

Om man röstar med en blank valsedel utan att skriva någon partibeteckning är valsedeln ogiltig. Antalet valsedlar som är ogiltiga för att de saknar partibeteckning (blanka) och antalet valsedlar som är ogiltiga av annan anledning redovisas i valresultatet. De allra flesta ogiltiga valsedlarna är blanka.

11 § [...] Vid räkningen ordnas röstsedlarna i grupper efter meningsyttring. Blanka röstsedlar bildar en grupp. Antalet röstsedlar inom varje grupp räknas och antalet antecknas i protokollet.

Här ett utdrag ur ett betänkande från KU. Notera särskilt de sista styckena, där tolkningen av ordet "giltig" framgår; att en röst är "giltig" innebär, i "Regeringens" ögon, att den ingår i mandatfördelningen m.m. Några motionärer tyckte kanske att det vore önskvärt, men vad de allra flesta menar är i princip bara att "ogiltig" låter illa, vilket det ju gör. Det skulle nog underlätta om man kunde använda ett annat ordpar än "giltig" och "ogiltig" eftersom dessa uppfattas så olika av regeringen å sin sida, motionärer och allmänhet å sin.

Regeringen hänvisar till att det i den allmänna debatten har framförts krav på att de valsedlar som saknar partibeteckning skall betraktas som giltiga eller att de i varje fall skall redovisas särskilt mot bakgrund av att den väljare som röstar blankt kan anses ha utfört en aktiv valhandling. För att folkstyrelsen skall kunna behålla en hög legitimitet bland medborgarna, är det enligt regeringen viktigt att missnöjessignaler av det aktuella slaget fångas upp och tas om hand av valsystemet.

Regeringen hänvisar till den redogörelse som lämnats av 1999 års författningsutredning och som avsåg konsekvenserna av om de blanka valsedlarna i 1998 års val hade betraktats som giltiga. Utredningen redovisade konsekvenserna av om de blanka valsedlarna hade ingått i underlaget för att bestämma olika spärrnivåer, som spärren mot små partier i riksdagsval eller spärren för tilldelning av fria valsedlar. [...]

En ordning som innebär att valsedlar utan partibeteckning får delta vid mandatfördelningen eller att de på annat sätt tillåts påverka valsystemets spärrnivåer skulle enligt regeringen strida mot dessa grunder.