[ Visa utan markeringar ]

fler faktoider

fler faktoider

SOS

Save Our Souls, Save Our Ship...
Sändes för första gången av Titanic

Den internationella nödsignalen är inte förkortning av någonting alls.

Noga räknat utgörs den inte ens av de tre bokstäverna S O S utan är ett enda tecken: tre korta, tre långa, tre korta. Visserligen sammanfaller dessa med bokstäverna SOS, men det gör även många andra kombinationer på upp till nio bokstäver: EEETTTEEE.

SOS
 
VTB
 
IJS

osv.

Nödsignalen skall alltså inte signaleras som tre bokstäver, med korta pauser emellan, utan som en sammanhängande sekvens. Inte för att det otränade örat märker någon större skillnad, men så är det. Det är också därför det formellt korrekta sättet att skriva signalen är med ett streck ovanför: med vilket menas att det är ett odelbart helt.

This signal was adopted simply on account of its easy radiation and its unmistakable character. There is no special signification in the letters themselves, and it is entirely incorrect to put full stops between them. [ alltså så här: S.O.S. ]

The Marconi Yearbook of Wireless Telegraphy and Telephony (1918)

ABBA - S.O.S.
Fel

ABBA - SOS
Rätt

Före SOS var CQD (-.-. --.- -..) det närmaste man kom en standard. Det var heller ingen förkortning (för ex.vis "Come Quick Danger") utan var en variant på det (åtminstone i England) vanliga anropet CQ. Det användes, och används faktiskt än idag, som inledning på många olika anrop, t.ex. "CQ DX" som innebär att man anropar avlägsna radiostationer, och från vilket begreppet DX-ing kommer, om någon minns det. Det har däremot ingen som helst koppling till ICQ eller ljudlikheten med "seek you".
CQD sändes f.ö. som tre separata bokstäver, till skillnad från .

Tyska fartyg hade använt nödsignalen SOE, med en enda prick på slutet istället för tre. Detta ändrades så småningom till tre prickar för att bli tydligare = SOS. Signalen är alltså ursprungligen tysk, så om den hade varit förkortning för något så skulle det snarare ha varit en tysk fras än en engelsk.

Relaterat: Om trådlös telegrafi står mer att läsa om i faktoiden Radion.

Titanic

SOS föreslogs som internationell nödsignal 1905, antogs 1906 och trädde officiellt i kraft 1908. Det första fartyget som, så vitt man vet, använde signalen skarpt lär ha varit Cunard-linjens Slavonia vid Flores-öarna utanför Azorerna i juni 1909.

I New York Times artikel om Slavonia nämns bara den betydligt mer välkända CQD-signalen, "the ambulance call of the seas". Den första gången som SOS nämns där är i en artikel i februari 1910, vari bl.a. beskrivs hur telegrafisten "Benny" Martin ombord på Iroquis den 27 december 1909 hade sänt SOS och CQD om vartannat.

The "S. O. S." is the wireless distress signal provided for in the service regulations of the International Wireless Telegraph Convention adopted in Berlin in 1906. The combination of letters have no especial significance except that they are easy to sound and click out strong and easily read.

New York Times, 13 februari 1910

För i likhet med de flesta standarder tog det ett tag innan den satte sig ordentligt. I synnerhet britterna lär ha varit konservativa, en bidragande orsak kan ha varit att CQ-systemet var av brittiskt ursprung. Det är därför inte så märkligt att den brittiska besättningen på Titanic inledde sin nödsändning den 15 april 1912 med CQD-signaler, för att senare sända ömsom CQD, ömsom SOS. Det var alltså inte det första tillfället då SOS användes, däremot kan det ha varit sista gången som CQD användes.

Relaterat: "Osänkbar".

Referenser:
Wikipedia: SOS (lång bra artikel på engelska); CQ
Wikipedia: SOS (bra kort artikel på svenska)
Lasse Strömberg: Hur man kom överens om en internationell nödsignal (rekommenderas)
BoatSafe.com: What is the Meaning of SOS?
Claes-Göran Wetterholm, Titanic (Rabén Prisma 1996), sid 87
Wireless brought help to Slavonia, New York Times, 13 juni 1909
"S. O. S." -- The Ambulance Call of the Seas, New York Times, 13 februari 1910

Kommentera
Tipsa om denna sida
Sätt betyg: Jättebra | Bra | Godkänd | Dålig

fler faktoider


Hexmaster! - Ett odiskutabelt faktum