fler faktoider

fler faktoider

Den brinnande munken

Thich Quang Duc, 11 juni 1963 - foto: Malcolm W. Browne
Foto: Malcolm W. Browne

Protest mot USA och/eller kriget

Den 11 juni 1963 brände sig den buddhistiske munken Thich Quang Duc till döds på en gata i Saigon. Fler följde. Dessa oförglömliga protester var varken riktade mot USA:s inblandning i Vietnam-kriget eller kriget i sig. De var riktade mot Sydvietnams president Ngo Dinh Diem och hans regerings behandling av buddhister.

The three ritualistic suicides brought to five the number of Buddhists who have turned themselves into human torches in further protest against the regime of South Viet Nam's Roman Catholic President Ngo Dinh Diem.

Time, 23 augusti 1963

Trots att landet dominerades av buddhism så var större delen av överklassen katoliker. Kristendomen hade en lång och grundmurad historia i Vietnam innan kommunismen tog över; bara en sån sak som att det var jesuiter som tog fram landets alfabet.

Vid den första fullmånen i den fjärde månaden i den kinesiska kalendern firas Vesak eller Vaisakha, Buddhas födelsedag. Detta inträffar som regel i maj. Regeringen förbjöd munkarna att föra buddhistiska flaggor vid firandet, vilket ledde till protester (en bidragande faktor var att flagg-förbudet inte tillämpades på kristna organisationer). Protesterna slogs ned med våld; den 8 maj dödades nio personer i en demonstration, och oroligheterna fortsatte. Buddhisterna krävde nu att regeringen skulle sluta att terrorisera dem och ta på sig ansvaret för de dödade, samt att buddhistiska flaggor skulle tillåtas. Regeringen å sin sida hävdade att religionsfrihet rådde i landet, att buddhistiska flaggor fick användas så länge nationens flagga var "flown higher", och att dödsfallen den 8 maj berodde på en "kommunistisk" granat.

Så kom då den 11 juni.

Nuns and monks around him carried banners reading: "A Buddhist priest burns himself for five requests."

New York Times, 11 juni 1963

Prior to the self-immolation, the South Vietnamese Buddhists had made the following requests to the Diem regime, asking it to: Lift its ban on flying the traditional Buddhist flag; Grant Buddhism the same rights as Catholicism; Stop detaining Buddhists; Give Buddhist monks and nuns the right to practice and spread their religion; and Pay fair compensations to the victim's families and punish those responsible for their deaths.

"a monk's protest"

Man kan fråga sig huruvida regeringen motarbetade buddhister p.g.a. något faktiskt eller inbillat kommunistiskt inflytande på oroligheterna, liksom om USA kan ha haft någon roll i det hela (den amerikanska närvaron i landet uppgick vid denna tid till över 10 000 s.k. "rådgivare", ett intet mot vad som komma skulle). Om andra buddhist-munkar senare utförde några lika spektakulära protestaktioner mot USA och/eller kriget så har jag inte hittat uppgifter om dem.

Det är inte svårt att förstå hur associationen med kriget uppstått. Dels har all ev. kunskap om vietnamesisk inrikespolitik på 60-talet i det kollektiva medvetandet helt kommit att överskuggas av kriget. Dels var det flera amerikaner som brände ihjäl sig i protest mot USA:s inblandning i Vietnam. Alice Herz 1965 var först, andra följde.

Relaterat: Han som blir skjuten i Vietnam och Barnen i Trang Bang.

Referenser:
"67 Buddhists Hurt in Vietnam Clash", New York Times, 5 juni 1963
"Leaflets Upsets Buddhists", New York Times, 8 juni 1963
"Monk Suicide by Fire In Anti-Diem Protest", New York Times, 11 juni 1963
"Suicide Series", Time, 23 augusti 1963
Wikipedia (eng.): Thich Quang Duc; Ngo Dinh Diem; Vesak
a monk's protest

Kommentera
Tipsa om denna faktoid
Sätt betyg: Jättebra | Bra | Godkänd | Dålig

fler faktoider


Hexmaster! - Ett odiskutabelt faktum