fler faktoider

fler faktoider

Syrgastuber

Rent syre används i princip inte vid dykning - det är direkt giftigt vid de tryck det är frågan om. Ett undantag är vid s.k. dekompressioner i grunt vatten, då man är på väg upp och vill få ut skadliga gaser som kväve och koldioxid ur kroppen. Attackdykare lär använda rent syre ibland, men endast vid dykningar på grunt vatten - inte ens världens mest avancerade dykare kan sätta sig över naturlagarna.

Dykarens andningsgas är en hel vetenskap, av goda skäl. Dykarsjuka är bara en av de risker man kan minimera med rätt teknik. Flaskorna (som de kallas i facket) innehåller dock oftast vanlig luft, dvs. samma eller nästan samma blandning av kväve, syre osv. som du som läser det här förhoppningsvis andas just nu. "Maximum Operational Depth" för luft anges till 57 meter, rekordet är betydligt djupare. Det kan jämföras med att internationella dykcertifikat på ingångsnivå tillåter dyk på 18-20 meters djup (inom organisationen PADI heter det Open Water Diver, inom BSAC Ocean Diver, och så vidare).

Höjer man syrehalten (gasblandningen kallas då nitrox) så kan man stanna nere längre; eftersom mindre kväve absorberas av kroppen, minskar risken för dykarsjuka. Lite mer avancerade dykare kan blanda kväve, helium och syre (trimix) efter en lång rad faktorer, där den främsta, men långtifrån enda, är aktuellt dykdjup.

Dubbla flaskor ingick i Cousteaus epokgörande konstruktion från 40-talet, men är just inte särskilt vanligt idag - icke desto mindre verkar de ännu vara närmast obligatoriska i tecknade serier o.dyl. Ibland kan man se dykare med tre flaskor, eller en flaska på ryggen samt en liten plunta vid sidan om, den sistnämnda en s.k. pony bottle, ett fristående system för bruk i nödfall.

Andra yrkesgrupper (eller vad man ska kalla det) som behöver hjälp med andningen har olika lösningar. Militärpiloter och bergsbestigare har ofta syrgas i sina flaskor. Rökdykare har luft.

Ett sätt att slippa släpa på extra luft är att använda ett slutet andningssystem med ren syrgas som återanvänds (lösningen har f.ö. funnits ända sedan 1800-talet, i olika former). Sådana används av bl.a. attackdykare (ej att förväxla med syreandningen ovan) och brandmän i kolgruvor, och det användes vid branden i tunneln under Mont Blanc.

Referenser:
Wikipedia (eng): Scuba set
Dykopedia: Gaser; Nitrox

Kommentera
Tipsa om denna sida
Sätt betyg: Jättebra | Bra | Godkänd | Dålig

Tack till Tommy Andréasson för tips om "ponny-flaskan"

fler faktoider


Hexmaster! - Ett odiskutabelt faktum