|
VinI can't think of a single consumer product that consistently carries so much mythical baggage as wine. VinkorkarKorken andas En kork består av döda, luftfyllda, tätt packade celler med tjocka väggar impregnerade av suberinfett som gör korken elastisk. Porer i korken ger vinet möjlighet att andas (oxideras) under mognadstiden. Egil Linde Ovanstående är ett bra exempel på att även goda källor kan sprida faktoider. Linde kan ofantligt mycket mer om vin än exempelvis jag, men just här har han fel. Att korken skulle låta vinet andas är en av de envisaste myterna om vin. En bra kork är och ska vara helt tät. Visserligen mognar vinet tack vare syre, men den mängd som finns i flaskan och i vinet räcker gott. Porösa korkar skulle snabbt förvandla de flesta viner till vinäger. Systembolaget Länge hävdades också att korkens porer var nödvändiga för att vinet skulle andas, men det har visat sig vara fel. Tvärtom är korkens fördel just att den är elastisk och sluter helt tätt. Den luft som finns i flaskan räcker för att vinet ska mogna. Bengt-Göran Kronstam, DN Kork som material har många positiva egenskaper, t.ex. är den elastisk, ogenomtränglig för vatten och luft samt motståndskraftig mot röta. Nationalencyklopedin Anledningen till att vinflaskor skall lagras horisontellt är att naturkorken då hålls fuktad och därmed tät. Förvaras flaskan stående kan korken torka, och då kan vi börja snacka om andning - vinet blir vinäger. Relaterat: En del har fått för sig att vinkännare luktar på korken för att utröna - ja, vad? Enligt tämligen samstämmig expertis (som verkligen är experter, och inte sådana som sitter och låtsas) kan man inte få reda på någonting särskilt om vinet genom att lukta på korken. Andra hävdar att de visst med hyfsat god precision kan avgöra om korkskada föreligger genom att lukta på korken, och där känna den särpräglade lukten av ämnet TCA. Också relaterat: Provslatten på restaurangen är inte en sorts motsvarighet till smakprovet i ostdisken, utan är till för att gästen skall kunna kontrollera att vinet inte är korkskadat. (Det brukar inte vara svårt att avgöra, åtminstone om vinet inte smakar apa till att börja med.) Skadat vin bytes utan tjafs. Referenser:
Kommentera
Vin, Maskros-Framställning av maskrosvin förbjöds 1978. Anledningen var tydligen att blommorna (det är kronbladen som används) inte var godkänd råvara för vin, det var frukt och bär och inget annat som kom ifråga. En annan motivering som förekommer är att blommorna snarare var krydda än råvara, den absoluta merparten av alkoholen kommer från jäsning av socker. Det hela skulle alltså kunna jämställas med mäsk, som är olagligt så länge det är "i uppenbart syfte att olovligen tillverka sprit eller spritdrycker." Men så verkar åtminstone inte skatteutskottet ha resonerat. Detta nämns i följande lilla pärla till citat; riksdagens motioner är då inte det första stället jag skulle leta efter dylika recept på, men där ser man. I sin tolkning av LTD [Lagen om Tillverkning av Drycker] uttalar skatteutskottet bland annat följande (SkU 1977/78:27): Maskrosor omfattas inte av de råvaror som får användas vid tillverkning av vin. En dryck gjord på maskrosor anses därför inte som vin. Dåvarande skatteutskottets lagtolkning vittnar om en okunnighet som i grad endast torde kunna mäta sig med dess klåfingrighet. Man kan nämligen utmärkt väl basera maskrosvin huvudsakligen på saft från frukter. Ett förträffligt recept använder exempelvis 15 apelsiner och 10 citroner till 5 liter maskrosblommor. Blommorna får här karaktären av smaksättare. En sherry-liknande smak blir resultatet av detta recept. Det är efter skatteutskottets vantolkning som 1977/78 års riksmöte stämplade tillverkningen av maskrosvin som illegal trots att egentligen legaliteten bestämmes av närvaron av fruktsafter snarare än av frånvaron av maskrosblommor. Ur motion 1990/91:So292 till riksdagen
Motionen avslogs. Förbudet upphävdes dock i 1994 års Alkohollag, som jag förstår det med ett pyttelitet tillägg, markerat av mig: Med vin förstås en alkoholdryck som är framställd genom jäsning av druvor eller druvmust eller av bär, frukt eller andra växtdelar samt andra alkoholdrycker som innehåller högst 22 volymprocent alkohol och som inte är spritdryck, starköl eller öl. Referenser:
Kommentera
Vin: RoséRött vin + vitt vin = rosa vin Rosévin framställs som regel inte genom att blanda rött och vitt vin. Inom EU är metoden bara tillåten för de enklaste vinerna samt, av tekniska skäl, champagne. Det absolut vanligaste tillvägagångssättet är ett helt annat. Den röda färgen i rött vin kommer inte från de blå druvornas saft utan från deras skal. Rött vin får man genom att pressa blå druvor och låta saften jäsa med druvskalen. Vitt vin får man genom att använda gröna druvor, eller så kan man pressa blåa druvor och hälla över saften i en annan behållare så att den jäser utan skalen. Om man pressar blåa druvor, låter saften jäsa med druvskalen en tid (ju längre tid, desto mer färg) och därefter tar bort skalen, så får man rosévin. I Frankrike finns det bara en "appellation" där det är tillåtet att framställa rosé genom att blanda rött och vitt vin: Champagne, där man blandar druvorna Chardonnay och Pinot blanc [gröna] med Pinot Meunier och Pinot noir [blå]. I andra regioner är blandande inte förbjudet men vinet får inte AOC-klassas utan bara säljas som bordsvin [vin de table, den lägsta klassificeringen]. I utlandet är det däremot inte ovanligt att metoden tillämpas. En France seule une zone d'appellation autorise l'assemblage de vins rouges et blancs en vue de l'obtention d'un rosé : la Champagne, où lors de l'élaboration de la cuvée on assemble des vins de Chardonnay, Pinot blanc et Pinot Meunier avec ceux de Pinot noir. Dans les autres régions, l'assemblage n'est pas interdit mais le vin ne pourra bénéficier d'appellation et sera déclassé en Vin de table. A l'étranger toutefois il n'est pas rare que la méthode soit employée. Wikipedia (fr.) Inom EU görs inte rosévin, som många tror, genom att man
häller rött vin i ett vitt, utan genom att man låter skalen vara i kort
kontakt med den nypressade druvjuicen en till tre dagar under macerationen.
Sen jäses den några veckor på ståltankar och lagras därefter ungefär ett
halvår på flaska.
Henrik Alinge 4.3.7 Blending of Wines Blending of wines is only allowed if it does not involve wines from different categories. The categories are defined as:
Guide to EU Wine Regulations Referenser:
Kommentera
Vin: RumstempereratNär det gäller vin betyder "rumstemperatur" inte 20-25 grader utan snarare 15-20. Termen är ett minne från fordom, då det var svalare i såväl vinslott som koja. The 'room temperature' which many regard as the ideal serving temperature for red wines is not an excuse to leave wines languishing in the warmth of today's insulated, centrally heated houses. The ideal serving temperature for many fine red wines is perhaps 14ºC to 18ºC, somewhat cooler than modern houses, although this was a common temperature indoors in centuries gone by! thewinedoctor.com En historisk rumsvärme strax under 18 grader passar vinet bättre än centralvärmda lägenhetsgrader långt däröver. ICA-kuriren Room temperature in Europe is generally 16 - 18 C, and when the back label of a European red wine calls for room temperature this is the temperature meant. Amerikansk sida missuppfattar Referenser:
Kommentera
Vin: SlottEtt Chateau på en vinetikett behöver inte ha någon som helst koppling till något faktiskt slott. Man talar om "Chateau" för vissa vingårdar, även om där inte finns någon egentlig "slotts"-byggnad. On parle de « Château » pour certains domaines vinicoles, même si le domaine ne possède pas de construction de type « château » à proprement parler. Wikipedia (fr.) Referens:
Kommentera
Vin: ÅldernJu äldre, desto bättre Ingen som har druckit gammalt vin vill ha av det nya; han tycker det gamla är bättre. Lukas 5:39 Även om alla* viner kräver en viss lagring - det är ett moment i tillverkningen - så är de absolut flesta gjorda för att konsumeras inom några år. Sen finns det ju några sorter som inte bara kan utan bör lagras betydligt längre än så, dricker man dem för tidigt kan de vara sämre än långt mindre namnkunniga märken. Men även de har ett bäst före-datum. Many wines improve in quality during barrel and bottle storage. Such wines eventually reach their peak and with further aging begin to decline. Encyclopaedia Britannica Bolaget formulerar sig lite väl skarpt, ett vin behöver ju inte vara slarvigt gjort bara för att det är av enklare sort. Inte heller nämner de ålders-myten. Ett vin som är slarvigt gjort blir aldrig bättre av lagring. Systembolaget Egil Linde återger ett diagram av Edouard Kressman som visar hur bordeaux-viner kan utvecklas vid lagring på fat + butelj. "Lätta" (medelmåttiga) årgångar är som bäst efter 4-5 år. "Välbalanserade" årgångar utvecklas långsammare men når högre, med en topp efter 9-10 år. De "mycket kraftiga" årgångarna utvecklas ännu långsammare, men så kan de också bli mycket bättre efter mycket längre tid än deras klenare bröder; dock inte, som sagt, i evighet. Nu är förvisso viner mycket mer individuella än så här, men deras utveckling är alltså inte en backe, utan en puckel. Wine, like all other bodies, hath an incessant internal motion, which ripens it first to perfection, immediately after, carries it on to decay; the stationary space is short ... Dr. John Wright (1796) Wine improves with age. The older I get, the better I like it. * De enda undantag jag känner till från lagrings-regeln är Beaujolais Nouveau och "kopior". De jäses snabbt och behöver inte lagras alls - inte heller tål de att lagras någon längre tid. Här kan det även vara på sin plats att nämna att det finns många fler sorters vin från Beaujolais än Nouveau. Referenser:
|
