fler faktoider

fler faktoider

Ord som förändrats

Under sökande efter folketymologier och i synnerhet ord med oklara betydelser dyker det upp ord som inte är tvetydiga idag, men vars betydelseförändring ligger en bit bakåt i tiden.
Även om dessa inte är problematiska på samma uppenbara sätt så är de heller inte rena kuriositeter. Det är ju skillnad på uppenbart ålderdomliga ord (som spilkum, erkannerligen, ity m.fl. favoriter), och de vars betydelse skiftat på ett kanske förrädiskt sätt. Dessutom kan de tjäna som en påminnelse om att språkliga förändringar inte är ett modernt fenomen som aldrig någonsin inträffat tidigare. Ifall det nu skulle behövas.

Referenser och belägg hämtas främst från följande guldgruvor:

SAOB

Akademiens ordbok, g3.spraakdata.gu.se/saob/

SbK

Språkbankens konkordanser, spraakbanken.gu.se/konk

runeberg.org  

Projekt Runeberg, runeberg.org

Beramad

SAOL i 2006 års upplaga anger en och endast en betydelse: planerad. Nationalencyklopedins ordbok: "tillkännage (viss planerad händelse) såsom möte, framträdande etc."

Dessa uppgifter lär åtgärdas i kommande upplagor, för ordets absolut vanligaste betydelse idag är något i stil med illa beryktad, skandalomsusad. Faktum är att det vore intressant att se något någorlunda modernt belägg för ordböckernas definition någon annanstans än i ordböckerna.

De beramade [planerade] öfverläggningarna måste förekommas [förhindras].

Sigfrid Wieselgren (1907)

Detta oväntade avsteg från principen att spegla dagens språkbruk är inget sentida påfund, enl. SvD tog deras språk-skribent Bertil Molde upp frågan "redan för ett par decennier sedan." Även Åberg nämner ordboksredaktörernas kallsinnighet till den "nya" betydelsen, som f.ö. skall bero på ett missförstånd. Varför just detta ord skall ha så svårt att få sin nya betydelse knäsatt har jag ingen aning om, men det vore mycket intressant att få höra en förklaring.

Referenser:.
Siv Strömqvist, Språkspalten: Beramad (Gamla ord får nytt liv), SvD 31 maj 2006
GÅ, sid 272
Sigfrid Wieselgren, Svenskar: Peter Wieselgren (Albert Bonniers 1907), sid 31

Kommentera
Tipsa om denna sida
Sätt betyg: Jättebra | Bra | Godkänd | Dålig

Beskedlig

SAOB anger ett otal betydelser för detta ord, nästan samtliga odelat positiva: tydlig, sansad, hövisk, vänlig, snäll, oförarglig, blygsam osv.

Den numera vanligaste betydelsen är [allför foglig, flat, som ej har någon ruter i sig], och äfven när någon af betydelserna [städad, hygglig], [vänlig, snäll, god; särsk. i höflighetsformeln: var beskedlig] eller [hofsam, saktmodig, oförarglig, som ej bråkar] föreligger, har den nu i allmänhet en dragning åt [alltför foglig osv.] Numera har ordet således vanligen en något nedsättande betydelse.

SAOB (1905)

Den här sortens valörer kan vara nog så knepiga att avgöra i efterhand, men det är svårt att tänka sig en förolämpning i ett tiggarbrev. Det finns många belägg från 1800-talet på att ordet används som ett oironiskt snäll, i synnerhet just i sammanhanget "var så beskedlig."

Sänd mig 10 Kronor är du beskedlig.

August Strindberg i brev till kusin Gotthard

Vad etymologin beträffar så jämförs främst med holländska bescheidenlijk, "urskiljbar (för ögat eller örat)" och tyska beschieden, som än idag betyder ödmjuk o.dyl.

Referenser:
SAOB
SbK: Strindbergs brev

Kommentera
Tipsa om denna sida
Sätt betyg: Jättebra | Bra | Godkänd | Dålig

Billig

En äldre betydelse är rimlig. SAOB anger dagens betydelse rätt långt ner i listan, vardagligt förkortat "hvard.", och tillika "Denna bet. är likväl tämligen ung" (skrivet 1910). Den är dock i allmänt bruk hos ex.vis Strindberg.

Dock visst lär han de äldre gett långt mer än billigt var,
Ty för den son, som sist blev född, fanns knappt en smula kvar.

Runeberg, Sven Duva (1848)

Ett "billigt pris" behöver alltså inte vara en tautologi, men behöver å andra sidan heller inte vara påfallande lågt, så länge det inte är oskäligt högt.

Referenser:
SAOB
runeberg.org: Sven Duva

Kommentera
Tipsa om denna sida
Sätt betyg: Jättebra | Bra | Godkänd | Dålig

Enfaldig

Om fyra "hurra" är ett fyrfaldigt leve, vad är då ett ensamt "hurra"?

I enfald och i ödmjukhet
Håll dig till Herrens ord

Dig, ljusens Fader, vare pris
psalm 174 (Wallin 1816)

Ordet har använts i betydelser som hel, odelad; enkel i motsats till dubbel; okomplicerad m.m. Betydelsen som är aktuell i psalmen motsvarar närmast dagens "fokuserad",

Ordet har sål. numera vanl. en nedsättande bet. Tidigare har denna nedsättande bet. varit mindre vanlig...

SAOB (1922)

Av förekomsterna att döma är "numera" ingen överdrift, de flesta exempel från åtminstone senare delen av 1800-talet likställer enfald/ig med dum/het. I en ordbok från 1850 görs skillnad på enfald ('enkelhet', 'oskuld') och enfaldighet (dum). Psalm 174 var oförändrad ännu i 1934 års psalmbok, men å andra sidan är ju besynnerliga sångtexter inget ovanligt. Och så sjöng man kanske inte så ofta ända till den tionde versen.

Ett exempel från juridiken var begreppet "enfaldt hor", vilket innebar att den ena kontrahenten var gift; om båda = dubbelt hor.

Referenser:
SAOB: enfald (subs.); enfald (adj.)
Wikipedia: Dig, ljusens Fader, vare pris

Kommentera
Tipsa om denna sida
Sätt betyg: Jättebra | Bra | Godkänd | Dålig

Fågelfri

Detta ord, idag liktydigt med "frihet", var för inte så länge sedan någonting som ingen önskade sig. (Fast ännu längre tillbaka så verkar det ha varit något bra - krångligt värre.)
Läs mer om Fågelfri.

Husera

Detta ord placerar jag, med viss tvekan men dock, här bland de etablerade betydelseförändringarna och inte bland de pågående.

Den här definitionen känns väl igen:

hålla hus, bo, vistas; logera

SAOB (1932)

Vad är problemet? Jo, att den anges som "skämtsam, numera knappast bruklig." Hvad nu? Är osäker på när förändringen inträffade, men den "numera något vardagliga" betydelsen anges som följer:

uppträda på ett våldsamt eller hänsynslöst sätt, fara hårdt eller vildt fram; om krigsfolk o. dyl.: härja och plundra; även: uppträda bullersamt, väsnas, "rumstera"; även bildligt; förr även i uttrycket husera illa [osv.]

SAOB (1932)

Detta är ett exempel på en betydelseskiftning som man missar så lätt som aldrig det om man inte känner till den. Men med densamma för ögonen framstår betydelsen av otaliga texter tydligare; som när Topelius fältskär "lät oss [barn] husera så att gammalt och klokt folk miste öronen" (1851), eller Södergrans "odjur där husera" (1918), eller för den delen när "Svarta Handen kan husera som den vill" (1915).

Exemplet "I Arvfurstens palats mitt emot Operan huserar utrikesdepartementet" är långt ifrån ensamt i sitt slag. Äldre diplomater undrar kanske vad som försiggår under kristallkronorna men inser att väl att det är språkbrukets som förändrats, inte UD:s uppförande.

Catharina Grünbaum

Detta är alltså ett ord som återgått till en äldre betydelse, gissningsvis helt på egen hand utan någon styrning någonstans ifrån. Hur det nu går till.

Referenser:
SAOB: husera
runeberg.org: Fältskärns berättelser; Septemberlyran; Svarta Handen
Catharina Grünbaum: "Husera - leva rövare eller hålla till?", DN 16 februari 2005

Kommentera
Tipsa om denna sida
Sätt betyg: Jättebra | Bra | Godkänd | Dålig

Lägenhet

För ålderdomliga definitioner av detta ord behöver man inte gå långt:

lantlig fastighet; [...] möjlighet

SAOL (2006)

Kan man hoppas på att det är ett exempel på utelämnande av en självklar definition? (För ytterligare tillkrångling av densamma, se Fastighet.)

Den geografiska lägenheten kan jämföras med ordet "belägenhet", eller engelska location. Möjlighets-lägenheten dröjer sig kvar i form av sin negation, "olägenhet", liksom relaterade ord som "läglig".

...Den infrusne prästen på Möja, som ej kunde komma hem i brist på lägenhet.

Strindberg (1872)

Strindberg använde f.ö. ordet i flera betydelser. Den som gäller idag är nummer 10 av 11 i SAOB:s artikel från 1941 (och har anor ända sen 1600-talet), men är allenarådande i pressmaterialet från 1965, så betydelseförändringen måtte ha ägt rum någonstans i mitten av 1900-talet.

Referenser:
SAOL (2006): lägenhet
SAOB: lägenhet
August Strindberg, I vårbrytningen (1872)
SbK: Press 65

Kommentera
Tipsa om denna sida
Sätt betyg: Jättebra | Bra | Godkänd | Dålig

Olycksfågel

De ursprungliga olycksfåglarna var fåglar som tolkades som dåliga omen - inte för egen del, utan för betraktaren och/eller omgivningen. Ett belägg finns i Iliaden, där Priamos liknar en person vid en olycksbådande ορνις ornis i hans palats. Romarna kunde tala om mala avis eller avis sinistra, och hade s.k. augurer som specialiserat sig på att utröna gudarnas vilja fågelvägen. (För ett liknande exempel, läs faktoiden om Göteborgs grundande.)

En gång hade [kung Deiotaurus] påbörjat en planerad resa; men sedan han sett en örns varnande flykt [aquilae admonitus volatu] så återvände han, och samma natt rasade ett hus där han skulle befunnit sig ihop.

Cicero (45 f.Kr.)

Denna betydelse levde kvar rätt länge.

Emedan Ufven hos ålderdomen var en af de värsta olycksfoglar.

Samuel Ödmann (1785-94)

Sjöfarande ha beskyllt den för att framkalla stormen och anse den som en olycksfågel.

Nordisk Familjebok om stormsvalan (1918)

Senare kom begreppet att överföras på människor som förde med sig olyckor, med eller utan flit:

Han kände på sig att han skulle komma som en olycksfågel till de beskedliga människorna på Sanna, kanske rentav stövla fram över känslor och öden som en niding i en örtagård.

Hjalmar Bergman (1899)

Närmare bestämt bringar dagens olycksfåglar ofärd främst för sig själva, snarare än för omgivningen.

Han var en Olycksfågel. Han tappade jämt saker, stötte omkull dem, fick saker att gå i bitar.

Camilla Läckberg (2006)

Referenser:
SAOB: olycksfågel
Homeros, Iliaden, bok 24
Cicero, De Divinatione, lib. 1, XV (lat.)
Samuel Ödmann, Strödde samlingar utur naturkunnigheten; till den heliga skrifts upplysning (1785-94)
Nordisk Familjebok (1918): stormsvalan
Hjalmar Bergman, Clownen Jac (1899)
Camilla Läckberg, Olycksfågeln (Månpocket/Forum 2006), sid 51

Kommentera
Tipsa om denna sida
Sätt betyg: Jättebra | Bra | Godkänd | Dålig

Passion

Den som går på ett "passionsspel" i tron att det är passionerat i dagens mening lär bli besviken, för sådana spel avhandlar Jesu lidande och död. Som i Gibsons The Passion of the Christ.

Ordet har en lite komplicerad historia. Betydelsen "lidande" verkar sedan några sekler vara reserverad för martyrer, i synnerhet Jesus, men användes åtminstone fram till 1700-talet även om mer alldagligt lidande. Betydelsen "lidelse" finns belagd sedan åtminstone 1600-talet i svenskan, 1300-talet i engelskan. I äldre källor är det inte alltid självklart vad som menas:

För sann Gudsfruchtan med Passion betrachtad här

SAOB: Belägg från 1730

De tvänne passioner af sten [njursten] och podager [gikt]

SAOB: Belägg från 1740

Ursprunget är latinets passionem eller passio, efter pati = "tåla, lida". Närliggande ord är patient och patos; det senare, från grekiskans παθος pathos, "lidande", är inte släkt, men har ändå påverkat ordets betydelse. (Se även ordet "patetisk" nedan.)

Not: Passionsfrukt har fått sitt namn efter passionsblomman, som fått sitt namn efter de paralleller med just Jesu lidande som man tyckt sig se i blommans fason.

Referenser:
SAOB: passion
Elof Hellqvist, Svensk etymologisk ordbok: passion
Etymology online: passion
Wikipedia (eng.): Passion flower, the name

Kommentera
Tipsa om denna sida
Sätt betyg: Jättebra | Bra | Godkänd | Dålig

Patetisk

Beethovens pianosonat no 8 op. 13 är naturligtvis inte patetisk utan Pathétique = gripande.

patetisk, gr. uttryckande något känslo-, lidelsefullt, dock m. allvar o. värdighet

Uppslagsbok för alla (1910)

Adjektivets betydelseskiftning sedan 1910 är liten men viktig, för det som en gång var "m. allvar o. värdighet" utmärker sig ju numer på sin höjd för frånvaron av just de kvaliteerna; om det inte är en ren synonym till "löjlig". När SAOB:s artikel sattes på pränt 1952 så fanns skiftningen på lut: "övergående dels i bet.: högtravande, uppstyltad, svulstig". Att den betydelsen så sent som 2006 kommer först på tredje och sista plats i SAOL har definitivt inget med dagens språkbruk att göra.

Vid en genomläsning av blandade belägg från 1900-talet infinner sig osäkerheten snabbt, i synnerhet runt 50- och 60-tal; vad menas? Faktiskt eller löjligt känslosam?

[Renoirs] kamp mot den värkbrutna kroppen är gripande och patetisk.

GHT (1965)

Etymology online anger första belägget för den ironiska betydelsen av pathetic till 1937. Om det är påverkan från det språket som ligger bakom vet jag inte.

Ordet är förresten nära släkt med ordparet sympati och sympatetisk; det förra kommer från grekiska sympatheia "medkänsla", det senare sympathetikos, "ha medkänsla".

Referenser:
Uppslagsbok för alla: patetisk (1910)
SAOL (2006): patetisk
SAOB: patetisk (1952)
Etymology online: pathetic

Kommentera
Tipsa om denna sida
Sätt betyg: Jättebra | Bra | Godkänd | Dålig

Rar

Engelska rare är samma ord med samma betydelse som en gång "rar", dvs. sällsynt.

Mina kyrkogårdspromenader vid lyktsken gällde en rar daggmask som jag höll på att beskriva till Vetenskapsakademiens Översikt.

Strindberg (1872)

När betydelseskiftningen ägde rum vet jag inte, för det finns gott om belägg för rar = gullig från 1800-talet. Den äldre betydelsen levde nog kvar lite längre i begrepp som "rara blommor" m.m., men idag så är det nog få som syftar på rödlistningar o.dyl. Ett anrikt exempel är rara avis, det är rent latin och betyder "sällsynt fågel". Ett vanligare exempel är det med de rara ärtorna; det har föreslagits att det är en härledning från "rariteter", vilket hur som helst är ännu ett exempel.

Referenser:
August Strindberg, I vårbrytningen (1872)

Kommentera
Tipsa om denna sida
Sätt betyg: Jättebra | Bra | Godkänd | Dålig

Skrivkramp

Den överförda betydelsen "inte komma på något att skriva" (på engelska writer's block) har numer helt överskuggat den ursprungliga medicinska (på engelska writer's cramp):

skrivarsjuka, sjukdomstillstånd, som yttrar sig i kramp i den genom skrivning överansträngda handens muskler. Medför oförmåga att t. ex. hålla i en penna vid skrivning. Försvinner vanligen efter en tids vila.

Kunskapens bok (1952)

Skrifvarsjuka behandlas bäst med hvila från skrifning under längre tid, massage å armens muskulatur och allmänt armstärkande behandling, såsom kallvattenkur (halfbad, afrifningar o. s. v.) eller ljumma lokala armbad och medikamentösa tonika, såsom järn, arsenik o. d. [...] Hjälper intet af detta, har man ofta intet annat att göra än att öfvergå till skrift med skrifmaskin, om så är möjligt.

Nordisk Familjebok (1917)

Här och var antyds, eller sägs rent ut, att skrivkramp till stor del var en inbillningssjukdom under 1800- och början av 1900-talet, tillskriven först stålpennor, sedan telegrafnycklar ("telegrafistkramp"); men "när yrkesskadeersättning upphörde att utgå klingade epidemierna av" (NE). Å andra sidan finns det seriösa beskrivningar av något som påminner mycket om karpaltunnelsyndromet. Mot detta hjälper garanterat inte arsenik.

Referenser:
Kunskapens bok: Skrivkramp (1952)
Nordisk Familjebok: Skrifvarsjuka (1917) - kolla om din läkare vet vad mogigrafi är
Nationalencyklopedin: skrivkramp
Carl-Johan Göthe, Från skrivkramp till bildskärmssjuka, Folkvett 2/2000
Wikipedia (eng.): Writer's cramp; Writer's block
Svenska Dystoniföreningen, FAQ: Vad är skrivkramp?

Kommentera
Tipsa om denna sida
Sätt betyg: Jättebra | Bra | Godkänd | Dålig

Snille och smak

Devisen är aningen anspråkslösare än man tänker sig:

Dessa ord hade vid den tiden [1786] en något annan innebörd än nu; snille betydde ungefär 'talang, begåvning', och smak stod närmast för ett slags finare estetisk uppfattnings- och omdömesförmåga.

Svenska Akademien

Under senare hälften av 1700-t. synes ordet uteslutande ha betytt 'begåvning'; jfr från denna tid kvickt och eldigt snille (i stipendieförf.), dåligt snille [...] Den moderna betyd. av 'högsta graden av begåvning, originalitet (i högsta mening)' tillhör 1800-talet.

Sv. Etym. ordbok

Den parodiska tydning, det i en framtid skulle underkastas, förutsåg hon icke.

J. L. Runeberg (1832)

Referenser:
Svenska Akademien: Historisk översikt
Elof Hellqvist, Svensk etymologisk ordbok: snille
Johan Ludvig Runeberg, Några ord om Svenska Akademiens valspråk: Snille och Smak (1832)

Kommentera
Tipsa om denna sida
Sätt betyg: Jättebra | Bra | Godkänd | Dålig

Toalett

En äldre betydelse som många, men avgjort inte alla, har koll på är klädedräkt, i synnerhet lite märkvärdigare för damer. Det finns dessutom några andra relaterade betydelser som är än mer okända idag.

Därpå frågade han om sin toalett. Jo, han kunde åka dit i sina sommarkläder, men ta svarta rocken på armen och gå in i lilla gobelängsrummet på nedra botten och kläda sig till middan.

August Strindberg, Tjänstekvinnans son (1886)

Den fantasirika prakt hon utvecklar i toaletter är utan motstycke.

Nordisk Familjebok beskriver Sarah Bernhardt (1905)

Det är det franska ordet för duk eller påse toile, som i formen toilette användes om den där hygienartiklar förvarades. Betydelsen kom att överföras på den personliga putsen, "att göra toalett", och därefter dels till klädseln som sagt, dels till de särskilda rum som fanns för ändamålet - och därmed är vi praktiskt taget framme vid den betydelse som är "numera nästan allenarådande", som SAOB formulerar det. Sistnämnda steg kan vara ett amerikanskt bruk från slutet av 1800-talet. De allra äldsta beläggen i svenskan är visserligen ungefär så gamla, men det skulle dröja innan den betydelsen blev den definitiva; rätt länge användes ordet som en sorts eufemism.

afskildt rum (toalett-rum), i hvilket man kan ordna sin klädsel m.m.

Nordisk Familjebok (1892)

Ironiskt nog finns det ju i just USA gott om bathrooms där badmöjligheterna är obefintliga. Liksom man "pudrar näsan" (vilket visserligen kan betyda något helt annat) eller "tvättar händerna" i England.

Referenser:
SAOB: toalett
Etymology online: toilet
Nordisk Familjebok: Toalett (1892)
Wikipedia (eng.): Bathroom

Kommentera
Tipsa om denna sida
Sätt betyg: Jättebra | Bra | Godkänd | Dålig

Vitvaror

Det som idag undantagslöst är kylskåp, frysar m.m. var för bara några generationer sedan lika undantagslöst damunderkläder. (Det finns även ett engelskt begrepp white goods som jag inte spårat ordentligt, det verkar också avse kläder om än inte underkläder.)

Annons för vitvaror med mera
Ur tidskriften Stjärnskott (1927)

När jag var liten läste jag en del gamla flickböcker från 1920-40-talen, och där betydde vitvaror alltid underkläder och intimare plagg.

Sign. T R ur Andersson & Ringarp

Weiß||zeug (utan pl.) n. vitvaror, linne

Tysk-svensk ordbok (1956)

Referenser:
Tidskriften Stjärnskottet (Elevkåren vid Linköpings Folkskoleseminarium 1927)
Lars-Gunnar Andersson & Anna Lena Ringarp, Språket (Norstedts Akademiska Förlag 2007), sid 46
Rosenberger & Auerbach, Tysk-svensk ordbok (Norstedts 1919-1956)

Kommentera
Tipsa om denna sida
Sätt betyg: Jättebra | Bra | Godkänd | Dålig

fler faktoider


Hexmaster! - Ett odiskutabelt faktum