fler faktoider

Hövding Seattles tal

I trakterna runt Puget-sundet i nuvarande Washington levde en gång (noga räknat 1786-1866) en indianhövding. Egentligen hette han någonting i stil med Seea-athl, men av åtminstone de vita kallades han Seattle, vilket omsider även blev namnet på den stad som senare uppfördes på platsen. 1854 hade han överläggningar med vita män som ville köpa mark i området.

Som svar skrev hövding Seattle ett brev till presidenten, alternativt höll ett tal adresserat till denne. Det var hur som helst ett mycket vackert, poetiskt och sorgligt tal, som sammanfattningsvis gick ut på att mark är något heligt och alls ingen handelsvara, men att den vite mannen förr eller senare ändå kommer att ta det i besittning, med eller utan våld, och missbruka det på ett sätt som i slutänden inte gagnar någon. Det berör indianernas uppfattningar om ting som meningen med livet, vad som händer efter döden och hur de vita lever sina bullriga liv, helt i avsaknad av respekt för naturen och det levande.

När miljörörelsen tog fart på 70-talet blev Seattles tal något av en helig text - den uttryckte precis det som allt fler började tycka, och den var uppenbarligen över 100 år före sin tid. Den trycktes i många sammanhang, från FN-publikationer till kaffemuggar, och citerades i ännu fler. 1992 gavs den ut som barnbok, Brother Eagle, Sister Sky, som omedelbart blev en bestseller. (Den finns att köpa på Amazon, och där kan man även se omslaget, som helt stilenligt inte föreställer Seattle utan hövdingen Two Moons, som tillhörde cheyennernas stam i Montana.)

Emellertid är det som står i andra stycket osant. Den som Seattle talade till hette Isaac Stevens, och det hela nedtecknades av en närvarande Dr. Henry A. Smith som hade färdigheter i indianspråket suquamish. 1887 publicerade Smith talet översatt till engelska i Seattle Sunday Star. Man kan fråga sig hurpass nära översättningen kom originalet - såväl anteckningarnas utförlighet som doktorns kunskaper i suquamish har ifrågasatts, det har påpekats att publiceringen skedde 33 år efteråt, och till yttermera visso sade Smith själv att hans text "inte hade något av originalets grace och elegans". Men oavsett vilket så är Smiths text ändå inte i närheten av den version som blev berömd.

I början av 70-talet producerade Southern Baptist Convention en film om miljöförstöring som hette Home. Manuset skrevs av Ted Perry, professor i film vid University of Texas i Austin. På den allra första "World day", 22 april 1970, hade han hört Seattles tal läsas upp av poeten William Arrowsmith som moderniserat språket i Smiths version. Perry inspirerades av detta till att i filmen låta rösten av en tänkt indianhövding hålla ett liknande tal, men i modern tappning, samtidigt som filmen visade upp exempel på skövlad natur m.m. Han utgick ifrån att de som såg filmen skulle förstå att talet inte var hövding Seattles - om inte förr så när de såg manusförfattarens namn i eftertexterna.

Men för att få det hela att se verkligare ut utelämnade producenten Ted Perrys namn. Vad som hände sedan är det som står i tredje stycket.

Ted Perrys protester åt olika håll gagnade föga, och så småningom tröttnade han på att försöka övertyga folk om hur det låg till. På 80-talet började den västtyske indianexperten Rudolf Kaiser att gräva i historien, och kom så småningom fram till Ted Perry; 1987 publicerade han sin studie betitlad 'A Fifth Gospel, Almost,' Chief Seattle's Speech(es): American Origins and European Reception. 21 april 1992 publicerades en artikel i New York Times om ämnet, 4 maj samma år i Newsweek, och i maj 1994 i Reader's Digest (Det Bästa) med rubriken The Little Green Lie. När jag just Nu, 150 år efter Seattles första tal och på dagen 34 år efter den första "World Day" förresten, söker på Google efter "chief seattle speech" så får jag upp en mängd sidor som alla avhandlar myten om "Seattles tal". Så det finns hopp.

Flera av referenserna påvisar ställen där "förfalskningen" tydligt framgår på olika sätt. Dels skriver Perry saker som är raka motsatsen till vad Seattle sade, som ex.vis att Seattle uttryckligen motsatte sig markköpet. Dels finns bevisligen ohistoriska inslag, som att Seattle sett tusentals ruttnande bufflar skjutna från tåg - men den verklige Seattle lämnade aldrig Puget-sundet, och hade därför aldrig sett vare sig bufflar eller tåg.
(En annan historia som tillskrivs Seattle är därför osann, åtminstone för hans del: Sedan han åkt tåg för första gången i livet satte han sig på en bänk vid stationen och stannade där i flera dagar, enligt uppgift för att vänta på sin själ.)
En del kanske hajar till inför det myckna pratet om Gud i Perrys tal, men enl. Wikipedia var Seattle omvänd katolik, och Gud figurerar även i originalet - men även Den Store Anden (obs, läs även faktoiden om Den store Manitou). Om baptisternas Gud inte riktigt passar vår tids miljörörelse så kan man konstatera att indianernas Andar inte passar baptisterna, för någon Stor Ande finns inte i Perrys tal.

Hövding Seattle

Seattle

Yonder sky that has wept tears of compassion upon our fathers for centuries untold, and which to us looks eternal, may change.
Today is fair, tomorrow may be overcast with clouds.

My words are like the stars that never set.
What Seattle says the Great Chief at Washington can rely upon
with as much certainty as our paleface brothers can rely upon
the return of the seasons.

The son of the White Chief says his father sends us greetings of friendship and good will.
This is kind, for we know he has little need of our friendship in return because his people are many.
They are like the grass that covers the vast prairies, while my people are few and resemble the scattering trees of a storm-swept plain.

...

 

Prof. Ted Perry - photo courtesy of Middlebury College, www.middlebury.edu

Perry

How can you buy or sell the sky, the warmth of the land? The idea is strange to us.

If we do not own the freshness of the air and the sparkle of the water, how can you buy them?

Every part of this earth is sacred to my people. Every shining pine needle, every sandy shore, every mist in the dark woods, every clearing and humming insect is holy in the memory and experience of my people. The sap which courses through the trees carries the memories of the red man.

The white man's dead forget the country of their birth when they go to walk among the stars. Our dead never forget this beautiful earth, for it is the mother of the red man. We are part of the earth and it is part of us. The perfumed flowers are our sisters; the deer, the horse, the great eagle, these are our brothers. The rocky crests, the juices in the meadows, the body heat of the pony, and man --- all belong to the same family.

...

Som smakprov visas här de första styckena ur de två talen. Seattles tal är hämtat från Suquamish-indianernas egen hemsida www.suquamish.nsn.us, som borde vara mest pålitlig i sammanhanget. Som synes skiljer sig stilen avsevärt. Det gamla talet kan över huvud taget inte rekommenderas nog - läs det! - det är en stoisk indianhövding som talar, långt ifrån Perrys gråtmilde trädkramare, som typiskt nog gör en poäng av att han är en vilde..!

Man kan hävda att Perrys text har ett värde i sig, och för all del, bara man håller reda på att det är en parafras. Gamle Seattle skulle nog känt sig lika generad som Ted Perry om han visste vad som tillskrivs honom. Och för att citera Sven Ove Hansson på tidningen Folkvett: "Denna bekännelse till naturen är stark nog utan att behöva förfalskas och moderniseras":

Varje del av detta land är helig för mitt folk. Varje sluttning, varje dal, varje slätt och dunge har blivit helgad genom något lyckligt minne eller sorgsen händelse för min stam. Till och med klipporna, som verkar ligga stumma i den ångande solhettan längs den tysta stranden i högtidlig hänryckning, bär på minnen från gångna händelser, som är sammanlänkade med mitt folks öde.

Hövding Seattle

Referenser:
Först grundtexterna:
Seattles tal och Perrys tal på engelska: Chief Seattle's Thoughts
Seattles tal på engelska: Chief Seattle, Suquamish (officiell sida för Suquamish-stammen)
Seattles tal på till svenska
Perrys tal på svenska
Sedan några "avslöjare":
Timothy Egan, Chief's Speech of 1854 Given New Meaning (and Words), New York Times, 21 april 1992
Mary Murray: The Little Green Lie, Readers Digest
Washington State Library, Chief Seattle Speech
Sven Ove Hansson: Indianhövdingens tal, Folkvett 2/1994
Ralph Lutts, Recent Historical Studies of the Ecological Indian
Per-Olof Johansson, Chief Seattle on Internet
Andy Kerr, Oft-quoted "Speech" of Chief Seattle a Myth
Ingen riktig referens men den får vara med ändå:
Middlebury College: Prof. Ted Perry

Kommentera
Tipsa om denna sida
Sätt betyg: Jättebra | Bra | Godkänd | Dålig

fler faktoider


Hexmaster! - Ett odiskutabelt faktum